Hänt i veckan

Lyssnar på nyheterna och hör hur fruktansvärt dålig luft det är i Indien, hur många som dör, får lungorna förstöda, och hur små barns lungor blir midre på grund av det. Fruktansvärt! 
I dag tog jag med mig allt som mina kollegor skapat, och den glädjen som uppstod då alla såg sina färdiga alster vara rörande vacker. Vi visste ju alla att en del av all keramik spricker i ugnen och nu hade allt klarat sig.
-Vi måste göra det igen, sa någon glatt
-Den här ska min mamma få i julklapp, sa någon annan
 
Det var verkligen en rolig dag vi hade, och Anita är en duktig keramiker och lärare.  
Den här svarta skålen har jag fått av Anita för några år sedan som hon gjort. Den är min favorit till yoghurten eller med lite nötter i. 
På skolan har vi haft besök av Josefine Rejler som lär oss mer om hur vi ska arbeta med Singma matte. Några är nya på skolan av lärarna, och får nu möta Josefine för första gången. Övriga får påfyllnad, får möjlighet att ställa frågor om sådant de funderat över och tillsammans med Josefine reflekterar de över pedagogiska dilemman. 
Det här arbetssättet kräver mer av lärarna än det vanliga matteboksräknandet. Men, lönen för det arbete man lägger ner som lärare, är en djupare förståelse hos eleverna för de olika matematiska momenten. Det kan ju rent av vara slöseri med dyrbar skoltid tid om man "bara räknar i matteboken" utan att förstå vad man egentligen gör. Enkelt för läraren, men det är ju inte därför vi arbetar i skolan, för att det är enkelt. 
När Josefin kommer till oss försöker vi verkligen maxa tiden. Hon har lektioner själv med eleverna på vår skola, och med lärarna som observatörer. Någon lärare är modig och håller själv i lektionen med Josefin som observatör och sedan blir det en reflektionsstund tillsammans. Till sist blev det tid för mig och skolans Förstelärare i matte - Ulrika, att få lite tid med Ulrika innan hon skulle sova för att orka med en intensiv dag till hos oss. Det fick alltså bli en middag i kombination med skolutvecklingsprat. 
En intressant kväll med nya insikter. 
Jag åt en pasta med skaldjur. Gott. 
Ulrika valde två förrätter istället för en varmrätt. Ser så gott ut. Lite som Tapas. 
 
Att lära sig nytt och sedan verkligen äga den nya kunskapen så att den kan läras ut åt andra tar tid. Men om man aldrig börjar händer inget, alltså måste man börja pröva sig fram, och vill man så kommer allt att sätta sig allt eftersom.  Josefine berömde skolans mattelärare som verkligen utmanar sig själv och skapar magiska lektioner tillsammans med eleverna. 
 
Men barnen i Indien, vad kan vi göra för dem? Ett hälsommare liv, en hälsosammare värld...
 
♥ Maria
Kommentera inlägget här: