Kort vecka
Då är vi igång igen. Ett långt jullov och nu var det till och med några fler än jag som kände att det var ovanligt långt i år (Jag brukar ofta känna att jullovet gärna kan ta slut, de sista dagarna innan allt kör i gång). Det här jullovet kanske inte var längre än vad det brukar vara, men alla har tillbringat så många dagar hemma, och förmodligen på grund av allt tid i hemmets lugna vrå blev det till och med lite långsamt till sist. Många sa att man inte riktigt visste vad man skulle göra de sista dagarna hemma. Vi, för vår del rensade en frys, slängde en del gammalt och ordnade upp allt. Så just nu är det så fint och välordnat då man öppnar den frysen. Tyvärr har vi tre frysar, så blir det fler långtråkiga dagar har vi att göra. Tre frysar p g a av en jägare eller med mina barn - flera jägare i familjen.
Kreativiteten får näring av långtråkighet. Jag bakade glödkakor igen. När jag ändå höll på så blev det lite mer fröknäcke också. Älskar fröknäcke med en liten bit god ost till. 
Jag är helt såld på "Délice de Bourgogne", en gräddig vitmögelost, och med fröknäcke till är den mitt bästa just nu.
I kväll.
Efter två dagar på skolan valde vi det enkla och goda alternativet - räkor och småplock till middag. Och den goda osten så klart.
När vi städade frysen hittade vi älgfärs, och det fick bli onsdagens middag. Älgfärsbiffar med hasselbacks potatis. Så himla gott!!!
Den här veckan har varit full av mysiga stunder som gav lite extra energi innan allt jobb på torsdag och fredag. Mys med barnbarnen och även lite social samvaro med de vuxna barnen och några vänner.
Frida kom förbi med sin familj lagom till älgfärsmiddagen och vi åt tillsammans.
Hugo är så go och tre månader gammal nu. Axel är en stolt och fin storebror.
Vilken tur ändå, att Axel ville stanna hos sin mormor och morfar, när han nu ändå hade jullov någon dag till. Bra för hans mormor och morfar att någon livar upp dem lite.
Så i går då jag kom hem från jobbet lite trött så där, frågade han så snällt om inte jag ville följa med honom till isen och åka skridskor. Han hade ju åkt skridskor tidigare under dagen med sin morfar, men är något roligt kan man göra det hur många gånger som helst. Jag följde så klart med, och det blev en fin timme med honom medan stora snöflingor föll och kvällen var så där vintervacker som en del kvällar är den här tiden på årert hos oss. Ett gäng större killar spelade hockey på ena halvan av isen och det gjorde mig glad. Det är underbart att se barn och ungdomar som spontanidrottar, så som vi gjorde då vi var barn. Att det fortfarande finns unga som sliter sig från den virrituella världen och rör på sig utomhus känns sunt och hoppfullt. Någon kanske tycker att jag är en bakåtstärvande gammal tant som tycker att allt var bättre förr.
Allt var inte bättre förr, men allt var inte heller sämre förr. Allt nytt är inte bara av godo, vi måste möta det nya med nyfikenhet och en gnutta kritisk eftertänksamhet.
Efter en timme på isen fick Axel bada och sedan fixade vi den varma chokladen med extra allt. Jag fick ett kit av Bitte före jul med recept och ingredienser.
Chokladpulver, kokande mjölk och sedan toppas allt med grädde, minimarshmallows och en polkagrisklubba. Jag hade inte grädde hemma, sökte och sökte men hittade inte något i kylen. Så det fick bli utan. Pricken över i:et - en polkagrisklubba som får smälta i den heta chokladen. Det blev smarrig och skönt att dricka något varmt efter en timme i kylan ute.
Vi såg på två avsnitt av LasseMajas detektivbyrå innan det var dags att sova. Det som är roligt med den, är att flera scener är inspelade i vår by och i Luleå och Boden. Det blev lite av mitt fokus, att se var allt var inspelat.
En dag, minns inte vilken då kom Peter och Lenita förbi.
Jag slängde ihop scones, och en saffranskladdis. Nu blev den verkligen kladdig, och god, med hallon till.
En fin eftermiddag med goda vänner.
Känner mig så redo för den här terminen och våren så klart, som snart är här. Januari och Februari kan vara två kärva månader om det blir riktigt kyligt. Då tänker jag på en kyla kring -20° och kallare. Det blir långsamt och trist, för då är det för kallt att vara ute längre stunder, och längtan till varmare dagar kan kännas som en evighet.
Men just nu har vi måttligt kallt, inget att klaga över i alla fall.
Njut av helgen!
♥ Maria