Fjälluft

Att fylla sina lungor med fjälluft är bästa energikicken. I alla fall för mig. På nyårsdagen var hela världen utanför vår lägenhet inbäddad i mjuk fluffig snö. Vi tog på oss skidorna och tänkte att vi kanske kan åka lite efter något skoterspår, bara för att få komma ut och röra på oss lite. 
Bitvis gick det så där, men efter en dryg km i mjuksnö var vi rätt så trött. Skidorna sjönk mer eller mindre ner i den mjuka snön, stavarna likaså. Ingen hade varit ute med skotern den här förmiddagen, den första på det nya året. Vi försökte lista ut var det möjligtvis kunde ligga skoterspår under snön, för att inte sjunka så himla djupt. Till sist gav vi upp och vände hem. 
Det har drivit och kanske rasat från taket på vårt trapphus. Alltså blev det snöskottning ett tag.
Här mitt i all snöskottning kände jag vilken energi jag fick av den friska, lätt krispiga och lite lagom kalla luften. Snön var lätt att skotta, och snart var det skymning igen. Det är inte ljust länge den här tiden på året. Det blir inte ljusare än så här under polarnatten. 
 
Efter timmar ute är bastu och en god middag viktigt då vi är här. 
För mer än ett år sedan köpte jag det första skåpet från IKEA och beställde en dörr från Superfront. När jag fått allt hit till Riksgränsen och packat upp det...var det fel storlek på skåpet, eller så var det dörren som var för kort. Oj, så trist. Men skam den som ger sig. Jag beställde ett nytt skåp från IKEA till den korta dörren, och en ny längre dörr till skåpet. 
Det lägre skåpet fick ben från Pretty Pegs.
Det högre skåpet fick runda kulben från Superfront. Min familj undrade ett tag vad jag hade tänkt göra med en för kort dörr och ett skåp utan dörr. Tadaa, det blev två skåp!!!
När vi skottade snö och hade det lugnt och lagom kallt, så där -7° som kallast så var det storm i stora delar av Sverige, men inte här. 
När jag skulle handla valde jag vår genväg till affären, och fick plumsa  i snö. Ett fint träningspass. 
Att gå efter en plogad väg, tja om man vill slippa plumsa i djup snö. 
När vi skulle åka hem, tyckte min man att jag hade packat med mig alldeles för mycket. Ingen genväg, det snöade tätt och genvägen var inte ett alternativ på grund av min tunga väska.
 
-Varför har du så tung väska, frågade han med en viss irritation medan han drog den efter vägen upp till station.
- Jag är helt säker på att du inte ens har använt hälften av allt, sa han medan han kämpade med väskan genom snön som låg tjock på vägen.  
 
Jag svarade inte, för det finns frågor som det inte är någon idé att ge ett svar på. 
 
Snön vräkte ner och hela världen var vit. 
 
Klockan är nästan 12.00, alltså mitt på dagen och ja, ni ser hur långt man ser. Vi lämnade ett Riksgränsen i snöfall och ett blått midvinterljus. 
 
Tåget var fullsatt av resenärer och vi fick en trevlig pratstund med Sarri som varit i Kiruna och hälsat på sina föräldrar. 
 
Jag har verkligen behövt den här ledigheten. Nästan tre veckor blev det totalt, kryddat med lite jobb då och då men ändå. Så himla skönt, att få umgås med barn och barnbarn i massor av dagar, en flyttsväng till Umeå och så några dagar ensamma här i fjällen. En fin mix.
 
 
 
♥ Maria
 
 
Kommentera inlägget här: