Lugnaste helgen på länge

En helg hos min mamma kan vara antingen eller. Antingen hektisk med massor av saker som ska göras, hälsas på och så vidare, eller som nu lugnaste lugna. 
Jag hade packat med mig tidningar och en ny bok. Jag har spenderat helgen med att läsa, baka lite gott och lagat mat. 
Alla bilder blir så mörka när man fotar så här i mörkaste november.
Här på landet, i byn Kainulasjärvi är det mörkt ute om någonstans. Är du inte under en av de gatlyktor som finns längs byavägen så är det kolsvart.
Farsdag i dag...
Min man och två av våra tre söner som varit i skogen hela helgen. Ingen jaktlycka den här gången, men vi firade pappan med gofika när de väl kom tillbaka.
Min pappa, som inte lägre finns med oss, finns ändå alltid med oss på något vis. Jag ser honom till viss del i mina barn, mer i någon av dem. I samtal i min familj relaterar vi ofta till något som min far tyckte eller tänkte. Han var en otroligt egnagerad och driven person som i sitt sätt att bemöta mig och min bror också fick oss att tro på oss själva och att älska den plats där vi växte upp.
Jag hittade den här bilden på mig själv hos min mamma. Så här levde jag min barndom. 
 
♥ Maria
Jessica Högberg:

Vilken härlig bild på dej, den är glad, hoppfull och lite hopplös... haha

Svar: Tack fina du!Ja, snö i mängder men oj så fint!
Moi

Kommentera inlägget här: