Vårrusat

Det har hunnit bli många vårrus som jag deltagit i under åren som gått sedan starten. Ett trevligt lopp. Jag vet faktiskt inte hur många gånger jag sprungit, men nästan alla gånger sedan starten har jag nog varit med. Någon gång har jag struntat i det, typ då jag varit gravid. Ja det är nog bara då som jag inte sprungit vad jag minns. 
I år var vi många som ställde upp från min skola. De på bilden är bara hälften av dem som sprang eller gick dessa fem kilometrar i kyla med kulingvindar som slet i en.
Roligt, att ha något som visar vilka vi är. 
Jag, i toakön på Hälsans hus. 
 
Kylan den här kvällen kom som en smärre chock. Efter veckor med värme var inte jag i alla fall förberedd och klok nog att klä mig varmt. Att springa gick bra, jag hade nog kunnat ösa på mer än vad jag gjorde. Så tiden var en av de sämsta jag fått, men jag höll mig i alla fall varm.
 
Värre än en dålig tid var kylan, då vi skulle ha vår picknick i gröngräset. Jag såg avundssjukt på dem som hade tagit med sig dunjackorna att klä sig i medan fikat pågick. Jag passade på att få massage i ett halvöppet tält, medan vi väntade på dem som valt att promenera. Skönt för trötta ben, och lite varmare i tältet än utanför.
 
Hemma spolade jag upp hett vatten i badkaret vilket var grymt skönt för min frusna kropp. Nybadad och efter en kopp med hett te somnade jag skönt den här ovanligt kalla junikvällen.
 
♥ Maria
 
 
 
 
emma:

det är så roligt med vårruset :)

Svar: Ja, eller hur! Lagom långt tycker jag, för många kan vara med oavsett tidigare träning. Skoj om man får ihop ett lag så man får en fikapåse efteråt, gör det ännu trevligare.
Moi

Kommentera inlägget här: