Slott

Hela Moseldalen är som en scen tagen ur en film från medeltiden. Ingen skulle bli förvånad om en prinsessa tittade ut från någon glugg i muren eller om en ståtlig riddare skulle komma ridande. Slott och borgar på höjderna ovan Mosel som skydd för större eller mindre samhällen vid strandkanten. 
Cochem en stad från 1000 -talet. Borgen förstördes av franska trupper
1689. 1868 köpte en rik man från Berlin slottet. Rik genom järnvägar och stålhandel. Han restaurerade allt och hade det som sitt sommarrresidens. 
Den här dagen skulle vi cykla 4 mil, åka båt 2 mil och sedan cykla 5 km till för att till slut hamna i Traben-Trarbach. Snabbt bestämde vi oss för att göra om vår resplan, för alla ville ju se slottet. Så vi började vår morgon med att ta en lite mer undangömd stig upp till slottet. Inte den stora vägen som alla andra tog. Det måste ju bli lite spännande när man ändå är i sådana här gamla miljöer. 
 
Utsikten, bedårande!
 
Vi insåg att vi inte hade tid med den guidade visningen, tyvärr. För den skulle starta om en timme, och vi hade ju en tid att passa, en bokat plats på en båt ca 1 mil längre bort. 
Det blev glass istället. Hej och hå, vad jag har festat lös den här veckan. (Vi delade på glassen, jag och min man). Nån måtta får det vara...ja så är det med det. Sedan strosade vi genom staden...
Jag fotade hus, som jag alltid gör. 
Ramlade in på en vinprovning, som blev en whiskeyprovning som blev en vinägerprovning...och någon shoppade.
Vi fick lite bråttom, för vi skulle nu efter vår ändrade resplan cykla till tåget, som sedan skulle ta oss lite närmare båten vi hade bokat in oss på. Just då vi skulle sätta oss på cyklarna kom jag på en sak jag glömt på stället där vi fick prova allt möjligt. Min man höll på att bryta ihop medan jag sprang järnet med Lotta som sällskap tillbaka dit, där låg den, vilken tur man har ibland. 😅
 
Vi kom i tid till tåget, men bara tre cyklar med cyklister fick följa med på första tåget som kom, så vi blev fem som snopet stod kvar och fick vänta på nästa tåg. Vad gör det när allt löser sig, vi fick cykla lite fortare istället till båten, och kom till och med fram en halvtimme innan avfärd. 
I slottsbutiken hade en mormor/farmor handlat lite presenter. Förresten, de här packväskorna är grymt bra, ska köpa mig en hem till min egen cykel. Hela min Fjällräven Kånken rygga fullpackad med kamera och annat kunde jag bara släppa ner, och den fick plats. 
Jag är inte helt neutral när det gäller kön. Däremot skulle jag aldrig, aldrig, påverka något av mina barn eller mina barnbarn till att det ena eller andra könet skulle vara bättre eller sämre på grund av kön. Jag vet inte om jag kan låte dem välja present, för de vill alltid ha exkat samma sak, och nu inser jag att det blir problem! För jag skulle ju ha köpt samma åt dem båda, aj ajaj! 
Nästa mål, Trabern-Trarbach och ett fint rum fick vi. Till och med en extra säng.
Bröderna Lejonhjärta, nej jag menar förstås Bröderna T på hotellets fina terass.
Här satt vi och redde ut kompisskap och annat med ett par från Skellefteå, numera Stockholmare  som bilat hit. 
Middagsdags och Patrik Ö, till höger i bild har ett spännande projekt på gång! Han har köpt en gammal byggnad som vi har funderat mycket kring och bidragit med förslag på vad han ska göra av den. Oj, vad mycket idéer som studsat runt under kvällarna då vi suttit och spånat. 
Här var det skönt att sitta och redigera bilder och blogga. Jag har nog sovit lite för lite, som vanligt.
 
Så nu ikväll, sista kvällen innan vi kommer hem, ska jag lägga mig i tid.
Njut av dagarna där hemma, vi hör att ni har det riktigt varmt och gott där upp i norr!
 
♥ Maria
 
 
 
 
 
 
 
Kommentera inlägget här: