Sommaren gav sig av, eller kom den aldrig?

Frida blev firad av sina morbror med familj, och vi åt tårta tills vi storknade.

Mys och tokskratt, då jag presenterade mina geniala ideér. Förstår inte varför ingen tror på dem?

Jag sa till min dotter att hon alltid "stirrar i sin mobil" då jag fotar henne.  Hon säger att det beror på att jag tar så dåliga bilder på människor, hon inkluderat. Okej!  Men då fortsätter jag träna mig på att fota människor så att jag blir duktigare på det!  :-) :-) :-) Skam den som ger sig!

Klockan var långt efter midnatt då gästerna traskade hem till sina husvagnar, och vi dukade av och gick och la oss. Det blev en skön natt och en lång sovmorgon, vilket jag behövde!

Sommaren, den var kort i år, och hösten verkar ha kommit med besked. På toppen av Vassitjokko ligger ett vitt puder av florsocker, ser det ut som. De första snöflingorna har redan fallit, Axel har tagit ett ofrivilligt dopp i Vassijaur och han var kall och blöt, då han och Frida kom tillbaka från deras utflykt med fika och allt som de inte hade hunnit med innan han "plurrade".

Jag har läst i kapp bloggar jag gillar denna förmiddag, plockat i hop, städar upp och bara tar det lugnt.  Allt i väntan på att  min man byggt klart för den här gången och vi drar i väg hem igen.

♥ Maria 

Kommentera inlägget här: