Pärlor

Jag upptäcker nya miljöer i min närmiljö medan jag trampar runt varje dag på min cykel.
Rosenbuskar som växer vilt bland rödklöver och timotej. Här har någon en gång vårdat den ömt, nu kämpar rosen för sin överlevnad på egen hand. 
-Vem var de som en gång valde att bosätta sig här, och varför?
-Långt från alla andra och mitt i ingenting, inte ens i närheten av älven, jag bara undrar...?
Jag tänker på de barn som traskat här i från till en skola och tillbaka varje dag året om, i mörker och kyla, i snöstorm och regn. "Allt som inte dödar, härdar", sägs det och finns det kärleksfulla vuxna runt om ett barn så är inte några km till skolan något att bekymra sig om, faktiskt. 
Vackert i all sin enkelhet.
 
Jag har lärt mig att jag måste, med betoning på måste, ha med mig en flaska vatten då jag ger mig iväg på min cykel i den här värmen.
 
♥ Maria
 
 
Kommentera inlägget här: